LÄRARUTVECKLING.
Fortbildning för lärare och pedagoger

Om fortbildning av lärare

En kommunalt anställd lärare ska få minst 11,4 dagar fortbildning per år. I verkligheten är siffran - beroende på stadie - mellan 4 och 5 dagar. Detta kan jämföras med det internationella snittet, som är 9 dagar. Men nästan hälften av lärarna på grundskolan får ingen fortbildning alls.

Har jag rätt till kompetensutveckling?

Det är i kollektivavtalen man hittar överenskommelser om kompetensutveckling. Värt att notera är, att om din arbetsgivare har ett kollektivavtal där din typ av anställning omfattas, så omfattas du av kollektivavtalet även om du själv inte är med i något fackförbund.

Kommunalt anställda lärare i alla stadier - samt kommunalt anställda fritidspedagoger och förskollärare i förskoleklass och grundskola

Dessa omfattas av kollektivavtalet HÖK 21 (även kallat Skolavtal 21). I HÖK 21 kan man läsa:

Arbetsgivaren ska säkerställa fortlöpande kompetensutvecklingsinsatser så att kvalitén i verksamheten upprätthålls.

I bilaga M förtydligas detta. Bilaga M gäller bestämt för lärare i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. I bilaga M framhävs dock att "det är i linje med skollagstiftningen att – om arbetsgivaren så beslutar – tillämpa dessa bestämmelser" även på förskollärare och fritidspedagoger som arbetar i förskoleklass och grundskolan.

I bilaga M kan man läsa:

Inom den reglerade arbetstiden avsätts och samlas tid för kompetensutveckling utifrån riktmärket 104 timmar per heltidsanställd och verksamhetsår. Denna tid fördelas mellan arbetstagarna.

Med kompetensutveckling avses insatser som syftar till att utveckla lärares förmåga att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande.

104 timmar kompetensutveckling motsvarar 11,4 arbetsdagar för en ferieanställd pedagog, alltså en pedagog som har sommarlov. Det motsvarar prick 13 arbetsdagar för en semesteranställd pedagog, alltså en pedagog som har vanlig semester.

Kommunalt anställda förskollärare i förskola

Kommunalt anställda förskollärare omfattas även de av ovan nämnda HÖK 21 (även kallat Skolavtal 21). De omfattas inte av Bilaga M, där det står en bestämd mängd kompetensutveckling, utan "bara" av formuleringen:

Arbetsgivaren ska säkerställa fortlöpande kompetensutvecklingsinsatser så att kvalitén i verksamheten upprätthålls.

Kommunalt anställda barnskötare

Kommunalt anställda barnskötare omfattas av kollektivavtalet HÖK 20. I HÖK 20 kan man läsa, angående viktiga delar i lönebildningsprocessen:

Att behovet av verksamhetsbaserad kompetensutveckling uppmärksammas liksom det positiva sambandet mellan denna och medarbetarens möjligheter att påverka sin egen löneutveckling.

Fristående anställda barnskötare, förskollärare, lärare och fritidspedagoger

Olika fristående förskolor och grundskolor har olika kollektivavtal. Du behöver kolla upp vilket kollektivavtal som gäller för just dig. Arbetar du inom Pysslingen eller någon annan förskola eller skola inom Academedia hittar du exempelvis ditt kollektivavtal här. Academedia är bara ett exempel på en fristående huvudman vars kollektivavtal tydligt förespråkar en kontinuerlig kompetensutveckling.

Får svenska lärare den kompetensutveckling de har rätt till?

Det finns två stora undersökningar som tagit reda på hur mycket kompetensutveckling svenska lärare faktiskt får. Tyvärr finns det inga bra undersökningar om förskollärare, barnskötare och fritidspedagoger.

TALIS 2018

Nils Kirsten vid Stockholms universitet har i sin rapport Svenska lärares deltagande i kompetensutveckling tittat närmare på de internationella undersökningar som jämför lärares kompetensutveckling. Det är TALIS 2018 som ger de grundligaste sifforna.

I TALIS 2018 innefattar kompetensutveckling följande sju aktiviteter: kurser och workshops, utbildningskonferenser eller seminarier, studiebesök på andra skolor, studiebesök på företag, offentliga eller privata organisationer, utbildningsprogram, deltagande i nätverk av lärare bildat specifikt för lärares yrkesmässiga utveckling, samt mentorskap och/eller kollegial observation och handledning som en del av ett formellt arrangemang på skolan. Enligt TALIS 2018 får svenska lärare - beroende på stadie - mellan 4 och 5 dagar kompetensutveckling per år. Detta är långt ifrån de i HÖK 21 avtalade 11,4 dagarna.

Fortbildning satt på undantag

Lärarnas riksförbunds rapport Fortbildning satt på undantag från 2021 redovisar en enkätundersökning gjord i grundskolor, gymnasiet och komvux. Svaren syftar på kalenderåret 2019 - alltså före corona. Resultaten i Lärarnas riksförbunds rapport stämmer väl överens med TALIS 2018, när det kommer till den genomsnittliga mängden kompetensutveckling per år. Enligt rapporten får kommunalt anställda lärare endast 5 dagar kompetensutveckling per år, jämfört med de i HÖK 21 avtalade 11,4 dagarna. Fristående anställda lärare får ännu mindre - endast 4 dagar. Rapporten visar dessutom att nästan hälften av grundskolelärarna inte får någon fortbildning alls.

Sammanfattning

Kommunalt anställda lärare i alla stadier ska få minst 11,4 dagar kompetensutveckling per år (eller 13 dagar om man inte är ferieanställd). Detta enligt kollektivavtalet HÖK 21, som gäller oavsett om man är med i ett fackförbund eller ej. Enligt HÖK 21 är det"i linje med skollagstiftningen att – om arbetsgivaren så beslutar – tillämpa dessa bestämmelser" även på förskollärare och fritidspedagoger i förskoleklass och grundskola.

För kommunalt anställda förskollärare gäller följande formulering i HÖK 21: "Arbetsgivaren ska säkerställa fortlöpande kompetensutvecklingsinsatser så att kvalitén i verksamheten upprätthålls."

För kommunalt anställda barnskötare gäller följande formulering i HÖK 20: "Att behovet av verksamhetsbaserad kompetensutveckling uppmärksammas liksom det positiva sambandet mellan denna och medarbetarens möjligheter att påverka sin egen löneutveckling."

För pedagoger av alla slag som arbetar på fristående förskolor och skolor gäller olika kollektivavtal, och det gäller att ta reda på vad som gäller för just dig.

Den internationella undersökningen TALIS 2018 visar att svenska lärare i grundskola och gymnasiet bara får - beroende på stadie man undervisar i - mellan 4 och 5 dagar kompetensutveckling per år. Detta kan jämföras med det internationella snittet i åk 7-9, som är 8,7 dagar. Svenska lärare får alltså mindre än hälften av de 11,4 dagar som är avtalade i kollektivavtalet HÖK 21.

Lärarnas riksförbunds rapport Fortbildning satt på undantag ger samma låga siffror som TALIS 2018, men visar dessutom att nästan hälften av grundskolelärarna inte får någon fortbildning alls.
Lärarutveckling AB
Fortbildning för lärare och pedagoger
kontakt@lararutveckling.se
070-490 71 93